Som grund för mina tankar försöker jag mig på en väldigt kortfattad beskrivning av hur en frys fungerar. Grundtanken med en frys är att det ska vara kallt inne i skåpet. För att uppnå det finns ett rörsystem som dels går på insidan av frysen men även på utsidan. I rören finns en värmebärarande gas, freon användes förr i tiden men är numera utbytt då den inte var speciellt miljövänlig :) Till systemet finns även en kompressor. Den fungerar som en pump som pumpar runt gasen i rören. När den gör det komprimerar den gasen till ett högt tryck. Gas som komprimeras blir varm. Den varma gasen åker runt i rören på baksidan av frysskåpet och får svalka av sig i den svalare rumstemperaturen. Sen släpps trycket på gasen och den blir då kall. När den är kall åker den in i rören inne i frysen, där kyler den ner så att det blir -18 grader. På baksidan av frysen blir det lite varmt, inte hett men lite ljummet.
För att frysen ska bli effektiv ska så mycket värme som möjligt avlägsnas från gasen när den rör sig i rören bakom frysen. Det är därför det i listor med energispartips brukar stå att man ska damsuga gallren på baksidan av kyl och frys. Det är ett bra tips men fortfarande är det inte mycket ventilation bakom kökskåpen. All cirkulation där uppkommer från värmen som genereras av kyl o frys, värmen gör att luften stiger och svalare luft dras in från undersidan av frysen.
Eftersom jag har en ny leksak i energimätaren kan jag mäta upp hur energibehovet ser ut och om det lönar sig att öka luftcirkulationen. Jag beslutade mig för tre testfall.
- Frysen står precis som den alltid gjort. Referens i mitt test.
- Frysen utdragen från skåpen och står fritt på köksgolvet. Detta borde ta bort problemet med att den får stå i sin egen värme.
- Frysen på ordinarie plats och öka cirkulationen med ett par gamla datorfläktar som trycker in golvluft under frysen. Jag har golvvärme i köket så luften som tas i den höjden är inte speciellt kall.
Fall 1: Frysen i normalt läge
Genomsnittlig förbrukning: 65,8 Watt
Beräknad årsförbrukning: 577 kWh
Kompressorn går 49% av tiden
Fall 2: Frysen mitt på golvet
Genomsnittlig förbrukning: 62,9 Watt
Beräknad årsförbrukning: 551 kWh
Kompressorn går 47% av tiden
Fall 3: Frysen på sin plats. Fläktar ökar luftcirkulationen
Genomsnittlig förbrukning: 59,4 Watt
Beräknad årsförbrukning: 521 kWh
Kompressorn går 44% av tiden
Slutsatsen av mätningarna är att frysen går bättre när den får mer frisk luft. Det blev lite bättre när den stod fritt på köksgolvet. Men snålast gick den när fläktar såg till att sval golvluft blåste in bakom skåpet. Med två fläktar minskade frysens elförbrukning med 9,6%. I reda pengar för mig handlar det om 75 kronor per, ingen stor slant men alltid något. Besparingen motsvarar elen som ett ADSL-modem drar. En annan tänkbar förtjänst är att livslängden för frysen borde bli längre när kompressorn får färre driftstimmar. I detta fall skulle det bli drygt ett år räknat på en normal livslängd av tio år.
Övriga lösa tankar:
- Fläktarna kommer att äta upp en del av energibesparingen. De jag använde i testet drar 5,5 W.
- Fläktar som suger in kalla golvvärmen och värmer den med 60W överskottsvärme från kan nog ge ett skönare köksklimat. Det blir ett konvektorelement som går gratis vintertid.
- Fläktarna borde kanske bara gå när kompressorn är igång, då hörs dom inte och det är då cirkulationen behövs som mest. Om frysen kopplas in i ett grenuttag med master-slav funktion, tex denna hos Clas Ohlson går fläktarna bara när frysen är aktiv.
- Eftersom kompressorn går mindre del av tiden blir det tystare i köket närmare bestämt 432 timmar mer tystnad per år.
- Kostnaden för ett system borde kunna bli: grenuttag 149:-, fläkt från skrotad dator 0:-, transformator från gammal laddare 0:-. Med förländ livslängd inräknad är kostnaden besparad på knappt 1 år.
- Varför sitter det inte fläktar som standard på både kyl och frys när det blir bättre verkningsgrad???
 |
| Fyra timmar i frysens liv. Grafen visar elförbrukning över tiden. |
